Naturvisdom för båtägare - Luontoviisas vesilläliikkuja

Låt oss tillsammans sörja för vår värdefulla havsnatur

I Helsingfors skärgård finns 300 öar, 130 km kustlinje. Det är ytterst viktigt att trygga den känsliga skärgårdsnaturen. Helsingfors har förbundit sig vid att skydda den värdefulla naturen. Alla stadsbor behövs för att skydda havsnaturen. Helsingfors skärgård är en mycket viktig del av vår stad och vi bär alla ansvaret för den.

Helsingfors har gjort upp en strategi med viktiga mål för att skydda havsmiljön. Grön- och vattenområdenas kvalitet, tillgänglighet och hälsoeffekter tryggas. Det är viktigt att identifiera riskerna med slitage på natur och kulturarvsobjekt, erosion och störningar, landskapsförändringar, nedskräpning och grumligt vatten och man söker även aktivt lösningar på dessa risker.

Låt naturen förtrolla dig och stanna upp ett tag

Att observera och följa naturen får livet att sakta in. Vi kan alla observera naturen, titta på djur och växter utan handböcker. Rikta blicken mot fågeln som svävar i skyn eller den snabbfotade krabaten i strandstenarna. I skärgården kan du få upplevelser som du bäst ser genom att röra dig långsammare och mer observant.

Skärgårdens natur

Helsingfors stad besitter unika skärgårdsområden och havsnära utomhusparker helt invid staden och i dess närområden. Alla kan använda områdena antingen helt fritt eller genom att hyra dem. Sjötrafiken till de yttre öarna delas in i reguljära rutter och rundturer som privata trafikanter ansvarar för. Du kan röra dig på många sätt i skärgården. Du kan hyra båt eller kajak. Du kan även bra bekanta dig med maritima Helsingfors på land. Från Helsingfors kust öppnar sig hisnande vyer mot skärgårdsnaturen. Helsingfors skyddar havsnaturen. I skärgården finns 28 skyddsområden som bildar en säker livsmiljö för hotade arter.

Havet och skärgården skapar en miljö i Helsingfors utan like. Skärgårdens natur är imponerande. Dess riklighet och karghet, hårdhet på vintern och känslighet på våren ger människorna upplevelser. I Helsingfors finns cirka 300 öar.

I Helsingfors har man med naturskyddsområden skyddat 28 naturer eller naturgrupper. De flesta har grundats för att skydda häckande fåglar, men en del har även värdefull vegetation. Dessutom hör 10 kobbar till Helsingfors stads naturskyddsprogram 2015–2024 som ännu inte har skyddats. Staden kan inte ensam fatta beslut om att skydda dem, eftersom de ägs av staden eller flera privata parter och staden endast är en av delägarna. Efter att de har skyddats kommer skyddsnivån för fåglarna som häckar i Helsingfors skärgård att vara rätt god om inte rentav ypperlig. Bara att skydda kobbarna garanterar dock inte att häckningen lyckas, utan även små rovdjur inverkar på saken, särskilt mink och mård samt rovfåglar såsom havsörnen, vars stam har blivit rikligare. Skyddsbeslutet raderar heller inte automatiskt de störningar vattentrafikanter orsakar.

De öppna öarna i yttre skärgården med sina små skogsområden är viktiga mat- och rastplatser för många flyttfåglar. Även om öarna inte är egentliga fågelöar kan till exempel ejdern ha bo på dem.
(Photo. Esa Nikunen)

Till fågelöar räknas kobbar, små öar samt de större öarnas trädlösa uddar som har stora häckande samfund med skärgårdsfåglar. Fågelbeståndet är rikligast och mest mångfaldigt på trädlösa kobbar vars terräng varierar och som innehåller små åkrar, klippor, kärr, enar samt strandängar. De små öarna med buskar och skogar är viktiga till exempel för grågåsen och ejdern. På grund av fåglarnas gödslande effekt bildas en säregen, rik vegetation på fågelöarna.

Helsingfors skärgård är unik och mångformad.
Naturen där är sårbar och känslig.

Skärgårdsfåglarna syns och hörs i havsnaturen.

Det är lätt att observera fåglar i Helsingfors skärgård och i skärgården påträffas fler än 100 fågelarter. Måsar, storskarvar, ejdrar, tärnor, tordmular och tobisgrisslor häckar på de små fågelkobbarna. Svanar, storskrakar, gäss, drillsnäppor och gravänder bygger bo i den lugna skärgården, medan labbarna sitter vakt uppe på höga klippor. I de grönskande öarnas skyddade dalar bor nötkråkan och höksångaren. Även den hotade skräntärnan och kärrsnäppan lever i Helsingfors skärgård.

Och vem har väl inte sett och hört måsarna i skärgården? Skärgårdens fåglar syns, hörs och är de mest välkända i havsnaturen. Men i skärgården finns det även tysta och osynliga arter vars livsförhållanden kräver arbete av oss. Den taktfulla båttrafikanten beaktar den tysta naturen på öarna genom att hålla tillräckligt avstånd till klippor och säv.

Av de fåglar som förekommer i Finland räknas traditionellt de änder, måsar, tärnor och tordmular samt vadare som häckar på stränderna till skärgårdsfåglar. I skärgården kan du även se rovfåglar såsom havsörn och fiskgjuse. I den yttre skärgården häckar bl.a. ejder, bläsand, gräsand, storskrake, vigg och olika måsarter. Där häckar silvertärnan medan fisktärnan häckar i den inre skärgården. På de steniga skären finns ett rikligt bestånd med sädesärla och stenskävtta och du hittar säkert även strandskatan där.

Du kan se miljoner flyttfåglar då de flyger över Helsingfors skärgård. Alfågeln, sjöorren och prutgåsen är de största flyttfamiljerna. I skärgårdens grund finns även flyttfåglarnas rastplatser.

Respektera naturen och de gränser och förbud som ställts upp för att trygga den. Ge fåglarna häckningsro
Photo. Esa Nikunen

På våren begränsas vistelsen och landstigningen för att trygga fåglarnas häckning och andra djurs ungar. Särskilt i skyddsområdena råder landstigningsförbud på många öar, skär och stränder. Oftast finns en röd eller gul varningsskylt i terrängen.

Vistelsebegränsningarna kan även gälla året om. Även om du inte går i land ska du hålla avstånd till djuren och deras bon. Om fågeln lämnar sitt bo då din båt närmar sig har du gått för nära. Håll husdjuren kopplade för naturens skull och särskilt för att skydda de häckande fåglarna.

Allemansrätten

Allemansrätten ger alla Helsingforsbor möjligheter att röra sig och vistas i skärgården. Det är dock viktigt att beakta naturkonsekvenserna av vistelsen. Föredra en rörelse och vistelse i skog och natur som inte orsakar olägenheter. Allemansrätten bygger upp vår relation med naturen och är vår nationalskatt.

Allemansrätten gäller inte i skyddsområden. Lagen ger möjligheter att begränsa vistelse, fiske samt skydda växter för att nå områdets skyddsmål. Vistelsen kan begränsas om bevarandet av områdets flora eller fauna så kräver.

Med allemansrätten får du

Röra dig till fots, med skidor eller cykel på andra områden än gårdsplaner eller områden som tagits i särskilt bruk såsom odlade åkrar eller planteringar
Tillfälligt vistas där det är tillåtet att röra sig (till exempel får du tälta tillräckligt långt från bosättning)
Plocka vilda bär, svamp och blommor
Meta och pilka
Röra dig på vattendrag och på isen

Med allemansrätten får du inte

störa markägarens markanvändning
gå genom trädgårdar, planteringar eller åkrar som odlas
fälla eller skada träd som växer
ta träd som har torkat eller fallit
plocka mossa eller lav
göra upp öppen eld på annans mark
störa hemfriden till exempel genom att campa för nära bosättning eller föra oljud
skräpa ner i naturen
köra med motorfordon i terrängen
störa eller skada fågelbon eller fågelungar
störa djur
fiska eller jaga utan tillstånd som behövs
släppa ut hunden på en allmän badstrand, i en barnlekpark, på iordningställt skidspår eller en idrottsplan
ha hunden okopplad i tätort, på konditionsslingor eller någon annans område
ha hunden okopplad under perioden 1 mars–19 augusti med några undantag (finlex.fi).

300 öar, 130 kilometer strandlinje – många platser

Helsingfors har mångsidiga friluftsparker runt om i stan både i inlandet och invid havet.

https://www.hel.fi/Helsinki/fi/kulttuuri-ja-vapaa-aika/ulkoilu/saaristossa/

Naturskyddsområden

Helsingfors sörjer aktivt för sin värdefulla havsmiljö och natur- och miljökonsekvenserna följs noga upp. Med hjälp av naturskyddsprogrammet skyddas de värdefulla naturobjekten. Med en kampanj om att röra sig natursmart på vattnet fäster vi uppmärksamhet vid hur skärgårdsnaturen slits ut. Det är viktigt att styra hur vi rör oss i naturen, eftersom det hjälper naturobjekten att bevaras orörda och livskraftiga.

Naturskyddsområdenas betydelse för miljön är stor. Naturskyddsområdenas viktigaste uppgift är tryggande av den biologiska mångfalden. Klimatförändringen medför nya utmaningar eftersom den kan ha stor inverkan på naturen.

Skyddsområdena är allt viktigare även för människan: de erbjuder andrum från vardagen, utmärkta möjligheter för frivilligarbete och de är allas vår satsning på naturskyddet.

Helsingfors har förbundit sig vid att skydda skärgården

Det är förbjudet att ta i land på de skyddade fågelskären under fåglarnas häckningstid. Då är det även förbjudet att röra sig i vattnet kring nästan alla dessa öar. Fredningstiden varar oftast från början av april till mitten av augusti, ett undantag är skären vid Stenholmen där tiden är kortare (15 april–31 juli).

Naturskyddsområdena skyddar inte bara ovanliga växter. Deras uppgift är även att trygga bevarandet av den mångfaldiga naturen. Områdena sköts aktivt och de rustas upp närmare ett naturligt tillstånd. Helsingfors har bra erfarenheter och kunskaper om att vårda naturskyddsområdena.

”All utveckling av skärgården görs på skärgårdsnaturens villkor. I verkställande av Helsingfors havsstrategi är det särskilt viktigt att identifiera de öar där man kan utveckla ansvarsfull turism och rekreation och även de öar som bör lämnas utanför utvecklingsåtgärderna. På många platser kan dock naturskyddet och rekreationen i naturen genomföras sida vid sida”, konstaterar Minttu Perttula, projektansvarig för Helsingfors havsstrategi.

Det finns bestämmelser som begränsar vistelsen i skyddsområdena. Oftast begränsas vistelsen under fåglarnas häckningstid under april–augusti. Det finns en karta för vattentrafikanter där naturskyddsområdena har märkts ut.

Du kan ladda ner kartan här

Luonnonsuojelualueet Download

Här kan du se var naturskyddsområdena finns

Genom att klicka på naturskyddsområdet på kartan öppnas ett fönster med mer information om området.

Skydd av skär och öar i Helsingfors

I Helsingfors skärgård finns det även andra naturskyddsområden än fågelkobbar. Av dessa är grundet i Kallvik unikt eftersom det är ett skyddsområde helt under vatten. Områdets syfte är att skydda havsbottens naturtyper och de vattenfåglar som vilar och äter i området under flytten. Området framför Kallviksudden har fredats för all vistelse vår och höst. Dessutom får man köra med vattenskoter endast längs lederna.

Fredningen meddelas i allmänhet med en rödgul förbudstavla som syns rätt väl även för båtar som kör förbi. I hård fart kan det lätt hända att man missar förbudstavlan. Det lönar sig att studera kartorna för den planerade rutten. Endast nya kartor visar den verkliga situationen eftersom det kommit fler skyddsområden på fågelskären på senaste tiden.

I naturskyddsprogrammet 2015–2024 föreslås att 47 nya platser fredas, en del har redan fredats. Största delen av naturskyddsområdena finns med i Natura 2000-nätverket. Natura 2000 är ett nätverk mellan medlemsländerna i Europeiska unionen som strävar efter att trygga naturens mångfald. På statens mark ansvarar Forststyrelsen för vården av naturskyddsområdena.

Havet är hem för många djur, växter och organismer. Det är viktigt att tänka på hur vi rör oss i skärgården. Med begränsningarna strävar man efter att skydda havsmiljöns mångfald och exempelvis fåglarnas häckningsro. Den känsliga havsnaturen återhämtar sig ofta långsamt.